Minstingen sjuk

Nu har förkylningen och därmed hostan slagit till igen. Det kom som en blixt från klar himmel klockan ett i natt med hosta och panik. Hon hostade och kräktes så hårt att hon fått blodsutgjutelser i bägge ögonen. Det var bara att gå upp och koka vatten, ta fram handduk och hostmedicin. Efter en timme kunde hon åter krypa ner i sin säng med massa kuddar bakom ryggen. Vi har varit i kontakt med vårdcentralen och fått en tid senare idag för att börja ta reda på om det handlar om någon form av astma. Jag tycker att hon åker på diverse infektioner lite väl lätt och undrar ibland hur det egentligen är med det där immunförsvaret, men hon är en sjuårig och annars väldigt pigg flicka så det kan inte vara några större problem på den fronten.

Vid tillfällen som dessa tänker jag alltid tillbaka på hur jag själv var i den åldern. Det jag kommer ihåg är att jag ofta var sjuk, det var inte bara vanliga förkylningar utan lunginflammation, halsfluss, scharlakansfeber, påssjuka och så vidare hälsade också på; en del oftare än andra. Min mamma tog mig aldrig till BVC och därför missade jag många av de tidiga vaccinationerna. Varför mamma valde som hon gjorde var på grund av psykisk sjukdom och det är allt jag tänker säga om det i det här inlägget. Alla barnsjukdomar jag utsattes verkade dock bygga upp ett ordentligt immunförsvar då jag i vuxen ålder nästan aldrig blev sjuk, det vill säga tills jag blev gravid med äldsta dottern. Då blev jag förkyld två veckor i streck med jämna mellanrum. Mellanrummen är fortfarande desamma men förkylningarna stannar nu för tiden upp till en månad om jag har otur. Det kan bero på de kroppsliga problem jag råkat ut för efter första dotter.

Så nu blir lillfisan hemma ett par dagar och hur bedriver man då tiden bäst om inte med att ta en massa fåniga kort med Facebooks egen kamera-app? Jag bjuder på ett av dem.

 

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *